Statsöverhuvud eller kändis, bilder av nordiska kungligheter i fyra veckotidningar

Abstract

Denna pro gradu-avhandling ser på hur nordiska kungligheter representeras i bild i veckotidningar. Frågan är hur tidningens genre påverkar bildvalet, och i vilka roller vi ser de kungliga. Undersökningen begränsar sig inte bara till de enskilda bilderna, utan ser på tidningen som en visuell helhet där också layouten och typografin har en betydelse. Frågan är om samma bild kan få nya betydelser av att publiceras i olika kontexter. I detta arbete undersöks bilderna av nordiska kungligheter i fyra tidningar. Se&Hör, Svensk Damtidning, och Veckans Nu är veckotidningar som utkommer i Sverige och Vanity Fair är ett amerikanskt månadsmagasin. Dessa tidningar valdes eftersom de alla skriver om kungligheter och andra kända personer. Som grund för arbetets teoretiska referensram har jag använt Kress och van Leeuwens ”Multimodal Discourse” (2000). I detta arbete gjorde jag en genomgång av semiotik med särskild tyngdpunkt på bildsemiotik, och jämförde dem med den teori om multimodal kommunikation som Kress och van Leeuwen framställer. De räknar som semiotiska resurser saker som oftast inte setts som verkliga kommunikationsmedel, till exempel ger de verktyg för att analysera de betydelser som kan skapas med en medveten användning av färg. Själva undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen kartlägger hurdana fotografier av nordiska kungligheter de olika tidningarna har. Den kvalitativa delen består av en djupanalys av åtta uppslag där jag se på hur modaliteterna bild, typografi, verbalt budskap, layout och färg samverkar. Tidningarna i undersökningen visade sig ha en bildanvändning som motsvarade deras olika profiler. Som väntat använde mer sensationsinriktade tidningar en större andel paparazzibilder, medan det mer högklassiga Vanity Fair höll sig till porträtt. Något överraskande var att de kungliga sällan visades i sin kungliga roll, istället dominerades tidningarna av mer vardagliga bilder. Bildernas förhållande till de andra modaliteterna var också olika i de olika tidningarna. Tidningarna fungerade verkligen som multimodala budskap. Slutsatsen av detta arbete blev att det är värdefullt i en analys av foton i veckotidningar att inte bara se på foton, och inte heller bara jämföra foton och text utan också se på layout, typografi och färganvändning. Det fanns flera exempel på hur samma foto använts på olika sätt av de olika tidningarna. Ändå skulle jag inte vara beredd att säga att olika sammanhang ger nya betydelser åt bilden. Hellre än att se på enskilda bilder, kunde man se på tidningssidan som en visuell helhet där de enskilda bilderna fungerat som råmaterial. - kungliga - skvallertidningar - bildanaly